Älska mera....
Alltså, det händer inte så mycket här...
Livet går sin stilla gång, jag och Lillan har semester, tar det lugnt.
Inte alls min starkaste sida det där, "ta det lugnt", men det har faktiskt blivit bättre sen jag fick barn, tro det eller ej!
Visst stressar man runt och trots hit och "mamma-jag-e-bajenödig" och allt det där, men är man en något sånär sund person så inser man ju nånstans att det är viktigt att bara låta dagen avgöra hur dagen blir...
Dessutom så stannar ju hela landet upp dessa semesterveckor, ingenting är sig likt, och jag tycker faktiskt att det är rätt skönt! Här i Sverige så tror man ju naivt att det bara är att köra på i 28 graders värme, men det är det ju inte! Det är inte så konstigt att man i varma länder har siesta, och ett helt annat tempo...
Vi fick iallafall till ett bullbak imorse, vaniljbullar!
Världens vackraste!
Vi tog en sväng till Kåsjön i eftermiddags. Det var inte alls mycket folk och lugnt och skönt...
Signe sov en stund i vagnen och jag blev som vanligt rastlös men försökte ligga still och lösa korsord...
I vattnet lekte en mamma och en pappa med sin son, och det verkligen lyste kärlek och värme om den lilla familjen. Pojken var i treårs åldern nånting och av asiatiskt ursprung, men föräldrarna var svenska. Troligtvis var det en adoptivfamilj och jag kunde inte låta bli att fantisera kring hur det var när de fick hem sin lilla son. Undrar hur det känns att kanske haft svårigheter att kunna få biologiska barn, tester och tårar, utredningar och sen beslut om adoption, resa och sen att få se "sitt" lilla barn....
I vilket fall som helst så kunde jag verkligen se att den lilla pojken hade det hur bra som helst, och jag undrar vad som hänt honom om han inte hade blivit adopterad? Hemska tankar kommer ganska snabbt, men jag motade bort dom och kände att det finns faktiskt lite godhet här i världen. Det är så ofta jag blir så chockad och ledsen över all skit, och så längesen jag kände den där varma känslan i kroppen.
Så länge vi älskar våra barn och våran planet, så måste allt bli bra, eller?
KÄRLEK //M
Livet går sin stilla gång, jag och Lillan har semester, tar det lugnt.
Inte alls min starkaste sida det där, "ta det lugnt", men det har faktiskt blivit bättre sen jag fick barn, tro det eller ej!
Visst stressar man runt och trots hit och "mamma-jag-e-bajenödig" och allt det där, men är man en något sånär sund person så inser man ju nånstans att det är viktigt att bara låta dagen avgöra hur dagen blir...
Dessutom så stannar ju hela landet upp dessa semesterveckor, ingenting är sig likt, och jag tycker faktiskt att det är rätt skönt! Här i Sverige så tror man ju naivt att det bara är att köra på i 28 graders värme, men det är det ju inte! Det är inte så konstigt att man i varma länder har siesta, och ett helt annat tempo...
Vi fick iallafall till ett bullbak imorse, vaniljbullar!
Världens vackraste!
Vi tog en sväng till Kåsjön i eftermiddags. Det var inte alls mycket folk och lugnt och skönt...
Signe sov en stund i vagnen och jag blev som vanligt rastlös men försökte ligga still och lösa korsord...
I vattnet lekte en mamma och en pappa med sin son, och det verkligen lyste kärlek och värme om den lilla familjen. Pojken var i treårs åldern nånting och av asiatiskt ursprung, men föräldrarna var svenska. Troligtvis var det en adoptivfamilj och jag kunde inte låta bli att fantisera kring hur det var när de fick hem sin lilla son. Undrar hur det känns att kanske haft svårigheter att kunna få biologiska barn, tester och tårar, utredningar och sen beslut om adoption, resa och sen att få se "sitt" lilla barn....
I vilket fall som helst så kunde jag verkligen se att den lilla pojken hade det hur bra som helst, och jag undrar vad som hänt honom om han inte hade blivit adopterad? Hemska tankar kommer ganska snabbt, men jag motade bort dom och kände att det finns faktiskt lite godhet här i världen. Det är så ofta jag blir så chockad och ledsen över all skit, och så längesen jag kände den där varma känslan i kroppen.
Så länge vi älskar våra barn och våran planet, så måste allt bli bra, eller?
KÄRLEK //M
Kommentarer
Postat av: Svärmor som inte svär
Vilken konstnär vi har i familjen! Bullar och teckning.
Trackback
