activemama

Jag har en vän.

Eller alltså jag har fler än en vän.

På Facebook har jag 646 stycken.

Det är helt stört.

 

I vilket fall så har jag en speciell vän. Vi drar INTE alltid jämt, vi har OFTA hetsiga diskussioner, Vi är SJUKLIGT envisa båda två, och ganska så bossiga ...

Vi är lika på många plan, vi har båda ett stort behov av att uttrycka oss, om det så är att dansa, sjunga eller baka cupcakes... ;)

Vi kommunicerar på ett liite annorlunda sätt, vi pratar exakt samtidigt med varandra, fast vi hör hela tiden vad den andra säger (eller så vet vi instinktivt ändå vad vi menar). Vi är hyffsat effektiva på det sättet, ett samtal går ganska fort. (Om vi inte snöar in på massa sidospår).

 

Jag kan bli galet irriterad på att hon mumlar. Pratar vi i telefon så får jag fråga va? tusen gånger, jag var övertygad om att hon hade en trippel piercing i tungan första halvåret jag lärde känna henne. Jag svär på att hon kan störa ihjäl sig på att jag alltid pratar MED STORA BOKSTÄVER, att jag gestikulerar som en getingstungen italienska, och att jag alltid ska ha sista ordet... ;)

 

Men hon är sjukt smart, precis som mig.

Hon har humor och ett skratt som får en att känna sig som om att livet är fjäderlätt.

 

Vi pratade igår. Om en lite jobbig grej, och lite allt möjligt.

Hon sa; "Malin jag har ett ord för dig, eller jag har många, men ett som är mitt i prick, du är så levande.

 

Det är något bland det finaste någon sagt till mig. Så många som genom åren försökt dämpa, ta ner, förändra, göra om; "Malin du måste tona ner dig lite ".

 

 

Men hon förstår mig.

Hon håller inte alltid med, tycker inte att jag alltid gör rätt, men hon ser mig.

 

Jag längtar tills vi stänger in oss i en dansstudio igen, brötar på med Skrillex eller nåt annat störigt ljud. Koreograferar, känner, sliter ut det.  Jag gjorde det idag, själv, men jag saknade dig. 

 

Så. Kom nu min Superturk, så går vi och dansar lite.

 

 

 

 

 

 

L.O.V.E U BERNIE <3

 

 

 

 

 

 

 

.

Kärlek till er som...

 

Kan uppskatta en tur till havet, picknick på stranden och en glass i solen...

 

 

Kärlek till goda vänner, mina änglar Thomas & Elisabeth var här idag och Thomas fick agera "mannen i mitt liv", iallafall med skruvdragare och andra verktyg... Jag försöker ju verkligen intala mig själv att jag klarar mig själv men shit vad det är svårt ibland, speciellt när man som jag har tummen mitt i handen... ;)

 

Signe har vett att visa sin uppskattning, klänger som en liten apa vid sin älskade Elisabeth;

 

 

 

Kärlek till mat!

 

 

Kärlek till små gatukritsfotspår på det fina svarta trägolvet.. :)

 

 

Sist men inte minst, kärlek till alla som stör er.

Jag vill ge så mycket kärlek till alla som har tid, energi och ens mage att störa sig på alla som postar om träning/kost/hälsa inom sociala medier tex bloggar, facebook, twitter etc...

Hur kan man ens med att tycka det är JOBBIGT med folk som postar om hur dom tränar, checkar in på gym etc... ???

Att träna, bry sig om vad man äter osv är väl ett intresse/livsstil, och det är väl det sociala medier är till för delvis, att dela med sig av sin vardag, sin fritid, sina åsikter...

 

MIN fritid spenderas absolut mest på gymmet. Jag tycker det är kul att träna, och det är delvis mitt jobb.

 

När jag väntade Signe gick jag upp 30 kg. Så ok, säg att unge, vätska och annat bös gick på 10 kg, 20 to go.

 

Om jag är stolt över mig själv att jag gått ner vartenda kilo??? Hell Yeah!

Om jag är stolt över mig själv att jag gick ner dom på ett sunt sätt, över en lång period och med ordet VÄLMÅENDE som största fokus? Självklart!

Om jag är stolt över mig själv över att jag idag, 31 år gammal, är starkare, uthålligare, hårdare och mer balanserad (både i kropp & knopp), än nånsin? You bet!

 

Så vad är det då för fel med att jag delar med mig av detta?

Om jag hade haft ridning som intresse, eller bungy-jump, segling, kaninhoppning eller vad f-n som helst, är det mer ok?

 

Ja skulle jag vilja säga. Och jag vet varför. Vi sticker i ögonen. Vi sticker i ditt dåliga samvete. Herregud. Där är hon igen. Vad hon håller på. Att hon orkar! Har hon inget liv?

Fast jag borde. iallafall tre ggr i veckan. Men det ger väl inga resultat ändå. Äh, ingen idé...

 

Det finns nånting som heter svensk Jantelag. Jag har aldrig fattat den. Jag känner mig aldrig så lite svensk som när jag hör om den. I Danmark pratar man om den och fattar ingenting. Galna svenskar liksom.

 

Så. FUCK missunnsamhet, att "störa" sig på folk för att dom är lite (eller mycket) nöjda med sig själva.

Jag brukar av princip aldrig "debattera" i denna blogg, till största del av respekt för mitt jobb, och självklart för att jag själv inte kan störa mig på folk som stör sig, det är ju helt orimligt ;)

Men jag stör mig inte. jag FÖRSTÅR inte. Och det händer inte ofta ;)

 

 

FUCK Jantelagen.

FUCK missunsamhet.

FUCK människor som stöööör sig.

 

Och vet ni vad?

Jag körde ett sånt grymt pass i dag.

 

30 min crosstrainer på 12:an, grymt tempo, mycket svett.

20/10/20/10/20 Kettlebell swingar, varvar "långa" med "korta".

20 min på Trappmaskinen

20 min på löpbandet

 

Så jävla bra är jag!

 

//M

Inte för att jag egentligen vill kalla 15 grader, snålblåst och massa regn för sommar, men jag gör som den gode "svensk" jag är, biter ihop och försöker tänka positivt...

 

 

Så vad gör vi...? Tränar, äter, leker, sover, äter choklad i sängen (när det regnar), går på kalas, jag går på fest, and so on...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och FATTA hur glad jag blev när JO hittade mina älskade solbrillor på Almedal, trodde dom var gone forever men nejdå! Bra att jag har TUR i nånting ;)

 

 

Varje morgon jag vaknar, vare sig hon ligger bredvid mig eller inte, så tänker jag på hur lyckligt lottad jag är...

Vackra, underbara, smarta lilla människa.

 

Imorgon hoppas vi på SOL... :)

 

//M