activemama

När jag kom hem låg detta på köksbordet:



Snabbtänkt som jag är, fattade jag med en gång vem det var ifrån, min finaste Anna-Karin!




Du är underbar, alltid ärlig, förstående, har världens skönaste skratt och är vacker hela du!

Tack för att du är du!

Nu ska jag gå och nana med ett leende på mina läppar!

//M








ÄLSKAR ER, MINA FINA VÄNNER!

Nu är klockan nane-dags för längesen, och jag sitter som vanligt och bloggar;)

Tack vare er mina fina läsare och vänner, så blev det en bra dag! Alla peppande ord och stöttning, gör mig riktigt glad!


Samtidigt på nåt konstigt sätt skäms jag lite över uppmärksamheten...

Jag har det så himla bra, på många olika sätt, är så tacksam. Över min dotter, min kärlek Mattias, mitt nya lärlingsjobb, Mattias familj som stöttar och hjälper, och ALLA MINA FINA VÄNNER!!

Det finns så många människor som lever i misär och svält. Krig och skit och elände. Jag har lärt mig att inte gräva ner mig i dessa öden och tragedier. För då orkar man liksom inte. Det enda man kan göra är att försöka hjälpa, på något sätt. Mycket eller litet. Stort eller smått.

Men som jag alltid brukar säga, min huvudvärk är min huvudvärk. Och din är din.
Man måste nå botten ibland för att kunna se toppen...

Så tack allihopa för att ni hjälper mig. Då får jag energi att hjälpa andra. Himla bra!

Världens största kram till er alla, speciellt till er som också förlorat någon....

Imorgon blir det en låååång dag, så natti natti!

//M

Idag skulle min mamma fyllt 60 år.

Den 2:a December i år är det 10 år sedan hon dog.

Hon var 50 år när hon bestämde sig för att ta sitt liv. Jag var 18.


Min mamma och min uppväxt har speglat och präglat hela mitt liv och min uppväxt. Det är ju så det är, för alla.
Jag väljer att prata öppet om min mamma, hennes död och min uppväxt.
Jag gör det för att jag själv mår bättre av det, och för att jag tror att andra kan ta del av min historia, och kanske kan det hjälpa någon i sorg eller bara för att andra ska förstå.

Vissa tycker säkert att det är konstigt att jag är så här öppen, men jag tror inte på att stänga in och kväva. Jag tror på att öppna upp och vädra ut...
Min sorg över min mamma har verkligen varit ett 10 år långt arbete. Arbetet är inte slutfört, det blir det nog aldrig.

Det har gått upp och ned, ibland saknar jag henne så det gör ont i hjärtat, speciellt när Signe gör något speciellt, då önskar jag mamma fick se henne. Jag vet att hon hade varit stolt över oss båda.

Min uppväxt och min historia är den jag är. Men jag har också valt att gå ett steg vidare, att välja mitt livs riktning, att gå min egna väg.



Malin 2 år, fosterhem i Laholm



Hemma hos Mormor med hunden Sindy, min kompis!



Jag och Mamma Alice 1981

Idag tänker jag lite extra på min mamma.

Krama din mamma och/eller pappa lite extra nästa gång du ser dom.

Det hade jag gjort.

Kram M

Snart är det imorgon.
Det är en speciell dag.
Ska försöka vara glad, tänka positiva tankar, ta fram bra minnen.

Men det blir nog inte så lätt.

Men jag ska försöka!

Natti//M



Tänker på dig, lilla Mamma

Har varit och hälsat på Marie och Jonas som fått en dotter, Grattis!
Storebror Erik var som vanligt en glad, vild liten kille, han och Signe lekte som aldrig förr!
Dottern har ännu inget namn, så Erik kallar henne "Lilla Gumman", så sött!
Signe var framme och klappade den lilla flera gånger, hon var så försiktig och tittade så...
På ett sätt blir man ju lite sugen att försöka få ett barn till...

Men det har jag inte tid med nu! Har ju ett treårs-mål som ska nås först, sen blir det nog bebi!!!!

Hon var iallafall så otroligt fin den lilla flickan, minns när Signe var nyfödd och tittade på oss med sina kloka, vackra ögon...



Signe 5 dagar...



Signe i magen, Vecka 36



Min lilla blomma 4 månader

Tiden har gått så otroligt fort! På Nyårsdagen blir hon 2 år! Min lilla bebi, 2 år...Galet!


Hoppas ni har en fin Lördag!


Kram M

   Jag vill ha!!!

Min lilla mirakel-maskin!









Åkte hemifrån 07:20, mötte precis Mattias i dörren som jobbat från 08.00 igår! Han fick ta Lillan till dagis. Så är det att vara egenföretagare, ingen dans på rosor hela tiden!
Kom till jobbet och hade ett riktigt bra personalmöte, känns som att vi verkligen har en bra grund och en spännande framtid framför oss! Vi kan verkligen bli precis så bra och framgångsrika som vi själva bestämmer oss för att bli! Jag ska ge Allt!

Är så glad att få vara en del av detta underbara gäng!

Hämtade Signe på dagis, åkte och körde ett pass SatsAfro, tyvärr "knäckte" det till lite i nacken så jag fick lämna passet efter 45 minuter... HATAR att lämna pass, tycker det är respektlöst mot instruktören men jag hade inget val. De flesta av er vet ju att jag har problem med ryggen, har varit så bra och utan värk ett bra tag nu, så jag ville inte riskera nåt...

Åkte hem, handlade lite mjölk och sånt, slängde ihop en köttfärsås med basilika. Så gott att ha en hel gryta som står i kylskåpet, bara att ta fram och värma!

Sen blev det obligatorisk bok-läsning med Lillan i sängen, välling och natti natti!
Tog mig ett varmt bad och gjorde min ansiktsbehandling med mitt Galvaniska SPA, helt underbart! Känner mig riktigt ren, fräsch och mjuk i ansiktet nu! Dessutom körde jag "Icedancer" med maskinen i nacken och axlarna, det är en gelé som funkar som ett liniment, hur bra som helst! Känner nästan ingenting i nacken nu....

En ganska vanlig dag alltså....

Nu har jag suttit en stund vid datorn med ett glas rött, snart blir det natti natti även för mig...

Är glad för en "ny" vän.... Kram till dig!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5833111.ab

Kanske inte så ROLIG läsning, men vi får inte blunda för detta!






Jag ska skriva LITE mer om Anna Anka. Sen blir det inget mer.

Jag vill bara skriva VARFÖR jag inte gillar att glo på henne, Big Brother, Paradise Hotel eller andra nedvärderande TV-program.

Jag gillar inte att gotta mig i andras olycka. Jag gillar inte att sitta där och tänka "shit vad puckad hon är" eller, "hur pinsam får man vara" etc.... Det värsta är när man känner känslan att man liksom VILL att personen ifråga ska göra bort sig. Jag tror inte att man blir en bra människa av att tänka så. Jag är uppvuxen i en småstad där detta är vardagsmat. Många människor därifrån befinner sig på en nivå där man inte alls reflekterar över sånt här. Där det hör till att snacka skit om allt och alla, och framför allt att mumsa i sig andras bekymmer och sorger till middag. Jag säger INTE att det bara är där man beter sig så, det blir bara väldigt påtagligt på en liten ort där alla känner alla.

Det här är också ett vanligt bekymmer på arbetsplatser. Skitsnack, prat bakom ryggen, prova nån gång att ställa dig på "andra sidan"...

Förståelse, ödmjukhet, empati är några av de egenskaper jag skulle vilja se mer av i våran värld. Jag jobbar på det själv, varje dag.
Men det är svårt i våran hårda, egocentriska värld. Svårt att hitta balansen mellan att framhäva sig själv på bästa sätt utan att sätta armbågen i nån annan, svårt att lyfta fram någon annan utan att bli trampad på...

Nog sagt om Fröken Anka, taskiga tv-program och hårda attityder.

Ni är dåliga på att lämna förslag på ämnen och ställa frågor???

KOM IGEN NU!!!!!

Kärlek//M

Vilket skämt.

Nu ska jag vara ärlig och säga att jag inte sett programmen i sin helhet, bara delar.

Ärligt talat, vad är det för nåt?

Och alla som ser detta som största möjliga sensations underhållning,
vad är det för sensation med en kvinna som suger av en man för att få juveler?
Anna Anka är ju helknasig, men hela hypen kring programmet är ännu knasigare...!
Ännu en gång har en blond, trådsmal, (läs utsvulten), plastikopererad kvinna fått massor med uppmärksamhet.

Är det detta vi vill visa våra barn?
Jag tror helt ärligt på att man blir dum i huvudet av att kolla på sånna program, lyssna på såna människor.

Hennes verklighet. Den verkligheten är jävligt långt från min verklighet, och ALLA jag känner.
Hoppas verkligen att ni som tittar på programmet fattar hur freaky hon och hennes omgivning är.

Inte blir man så mycket smartare av att glo på sån skit.

Samtidigt som Plast-Ankan fick speltid på TV3, sändes ett program på SVT, "Älskade, hatade förort".
Jag tänker inte gå in på vad det handlar om, det får ni själva se. Kan bara säga att det innehåller bra mycket mer substans än "Bimbo Tv from hell Vol.170899".

Lite närmare min värld, lite mer värdigt min uppmärksamhet. Jag har ut mer av att sätta mig in i deras verklighet, än Anna Ankas.

Men men, thats me, ni behöver inte tycka och tänka likadant,
JAG ÄR GLAD SÅ LÄNGE MÄNNISKOR RUNT OMKRING MIG TÄNKER ÖVERHUVUDTAGET.

Nämen, så illa är det ju inte!

Eller?

Signe leker... Och har klätt på sig själv...Byxorna ut och in, tröjan bakifrån, EN mockasin, pannbandet tvinnat runt hela huvudet, visst é hon duktig?


Söndagsbad...Visst är vi söta?


Sitter vid datorn, skriver, äter frukost och funderar över helgen...
Vi har inte gjort något speciellt, Mattias har jobbat hela helgen så jag och Signe har fått klara oss själva.
I Fredags kväll kom Annelie, vi åt lite ost och kollade på tv, kommer inte ens ihåg vad vi kollade på, det säger väl en del om utbudet...
Ja! Just det, idol var det ju...

I Lördags åkte jag och Signe in till stan och tränade PowerStep, Signe var på Mini-Sats som vanligt, och ville inte gå hem när det var dags! hon ÄLSKAR verkligen Mini-Sats, och tycker förmodligen att mamma kan träna mer och längre.... Tjejerna (och killen) som jobbar där är underbara, de tar hand om barnen och leker och stojar medans jag kan skaka fläsket, hur bra som helst! Tyvärr ska ju vi byta gym nu när Sportlife öppnar här, 500 meter från oss! Det är ju bra att det är nära, men jag tvivlar på att det kommer bli samma kvalité på barnpassningen där...
Pratade med en tränings-konsulent på Allum som stod där och sålde kort till det nya gymmet, och hon sa att det skulle bara vara unga tjejer utan erfarenhet som jobbar där, hur tänker man då?  Att stå och säga en sån sak..Dessutom ska dom bara ha passning för barn över 1 och ett halvt år...Igen, hur tänkte dom där? Partille med omnejd består väl till 90% av barnfamiljer??? Hennes motivering var att det inte går att ha barnpassning med så små barn, om alla börjar skrika samtidigt... Hur kan det komma sig att SATS klarar det hur bra som helst? Där kan du lämna från 3 månaders ålder, dom hämtar föräldern om barnet är ledset eller har gjort i blöjan, inga problem. Kanske klarar dom det så bra för att dom har utbildad personal, vad vet jag...
Du får vad du betalar för, kanske?

Nog om detta,  tänkte ta och tacka för alla fina kommentarer, ni ger mig en kick att fortsätta blogga!
Jag tycker det är så kul att skriva, och det ger mig mycket tillbaka att läsa vad ni tycker!

Tänkte ha en FRÅGE/ÄMNES stund...
Alltså, ni får FRÅGA vad ni vill, också svarar jag...
Ni får också lämna förslag på ÄMNEN som jag ska skriva om...

KUL VA!

SHOOT!

//M

Jamen då provar jag att börja blogga igen. Får se om det funkar.

Vill bara uppmärksamma på några små saker:

Bloggen är MIN. Den handlar om MINA tankar och känslor, jag skriver från MITT hjärta. Så enkelt är det.
Om någon tar åt sig är de välkomna att höra av sig och ventilera. Men du, fundera först på VARFÖR du tar åt dig...

KOMMENTERA gärna! Det är liksom det bloggen byggs på; inlägg och kommentarer......

Jag har inget intresse av att bara skriva om "ytliga" saker. Fasader är inte riktigt min grej, jag har levt så hela mitt liv, med ett pokerfejs utan dess like. När jag fick barn insåg jag att det inte är något jag vill föra vidare på min dotter. Paradoxalt nog så jobbar jag med yta, men ändå inte, enligt mig....

Så ni som vill läsa en ÄRLIG, RAK, ibland lite KRASS blogg, är välkommen att följa min!
Ni andra kan läsa nåt annat.

Så. Då var det avklarat!

Välkommen tillbaka mina trogna läsare!
Har saknat er!
Kram//M